I. i. worshipper, devotee; pilgrim; abid olmaq to be* a worshipper / a devotee; abidlər top.i. the devout
II. s. pious, devout abid adam a devout man*
I. i. worshipper, devotee; pilgrim; abid olmaq to be* a worshipper / a devotee; abidlər top.i. the devout
II. s. pious, devout abid adam a devout man*
Ərəb mənşəlidir, “ibadət edən”, “Allah qulu” deməkdir. (Bəşir Əhmədov. Etimologiya lüğəti)
Tam oxu »is. [ər.] din. İbadətlə məşğul olan adam, vaxtını ibadətlə keçirən adam. Hiç abid anmadı ləlin ki, gözdən qan töküb; Səcdədən durduqca təğyiri-müsəlla
Tam oxu »